Verdifestivalen i Parma

15 - 19 oktober 2026

Pris per person i dubbelrum:

28.800 kr

OBS! Resor bokade efter 1 april belastas enl. riksdagsbeslut av en avgift på 0,6% av resans pris, detta går till en ny resegarantifond.

Det tillkommer således 172,80 kr per person i dubbelrum.

Tillägg för dubbelrum för eget bruk:

4.100 kr

För resenär i dubbelrum för eget bruk blir den totala extrakostnaden för den nya resegarantifonden 172,80 + 24.60 = 197,40 kr.

Allt detta ingår i resans grundpris:

flyg t.o.r. Arlanda – Milano/Linate samt flygtransfers. 4 hotellövernattningar med frukost på 4* hotell. 2 operabiljetter på parkett. Entréer, utflykter och guider enligt program.1 middag, 3 luncher med måltidsdrycker. Turistskatt i Parma. Reseledares tjänster.

Verdifestivalen i Parma

Välkommen till en härlig resa till Giuseppe Verdis hemtrakter och 2 spännande kvällar på Teatro Regio i Parma. Operorna Nabucco och den mer ovanliga Alzira står på programmet. Operapubliken i Parma är erkänt kräsen, och en festival i Verdis namn är mer än på sin plats här. Parma är som så många italienska städer fullt av historiska minnen och arkitektur, och staden ståtar med inte mindre än 2 världsberömda livsmedel, Parmesanost och Parmaskinka.

Vi ska också besöka den lilla byn Le Roncole där Verdi föddes och där han lärde sig spela orgel som barn. Därifrån är det inte långt till Busseto där han sedan fann sin blivande hustru. I Busseto håller man Verdis namn högt, nästan heligt. Vi besöker också fiolbyggarkonstens Mekka, nämligen Cremona med Stradivariusmuseet.

Reseledare hovsångerskan Lena Nordin

Resan är utsåld.

Torsdag 15 oktober

Avresa

Vi flyger med förmiddagsflyget från Arlanda direkt till Milano, och därifrån är det cirka en och en halv timmes bussfärd till vårt 4*hotell Sina Maria Luigia. (avresa från andra flygplatser på förfrågan). Om mina resenärer så önskar hinner vi förmodligen gå en liten gemensam introduktionspromenad i staden efter incheckning.

Parma är starkt förknippat med släkten Farnese som regerade där i 8 generationer. Vi känner igen namnet från Palazzo Farnese i Rom. Familjen levererade kardinaler och en påve, de gifte in sina döttrar i kungahus, och de samlade konst och byggde teatrar. Senare kom Napoleons syster Pauline att regera Parma ett tag. I Parma hamnade också Napoleons habsburgska hustru Marie Louise efter att han blivit avsatt. Hon regerade Parma med milda händer i 31 år och är ihågkommen med ett fint museum mitt i staden. Där finns bland annat hennes kejserliga balklänning med platinabroderier. Tack vare henne byggdes det vackra operahuset Teatro Regio där vi tillbringar våra operakvällar. Teatern var tip-top modern i sin tid och tävlade med La Scala i skönhet. Och den unge Verdi tillägnade henne sin opera I Lombardi. I Parma finns också ett museum över stadens store dirigent, Arturo Toscanini, vars karriär och politiska ställningstagande under Mussolinitiden blev legendariska.

Välkomstmiddag på kvällen.

Fredag 16 oktober

Heldagsutflykt till Le Roncole, Busseto och Cremona.

Frukost, och sedan far vi en halvtimme med buss till den lilla byn Le Roncole. Där föddes Giuseppe Verdi i rätt påvra förhållanden. Fadern drev ett litet värdshus dit posten anlände. Inte sällan fick han läsa breven för de icke läskunniga. Modern var spinnerska. Snabbt upptäckte man att lille Verdi var musikalisk, och familjen kunde köpa en liten spinett åt honom att spela på. I kyrkan lärde han sig att sjunga och spela orgel. Snart kunde han bidra till familjens försörjning med sitt orgelspel. Vi tittar in i det lilla huset som idag är nationalmonument.

I Busseto sedan: Verdi fick som tonåring undervisa en vacker borgardotter, Margherita Barezzi, i piano, och kärlek uppstod. Svärfadern blev en verklig vän och stod för ekonomisk trygghet för det unga paret när Verdi försökte slå sig fram i Milano. Vi besöker Barezzi-museet där flygeln står som unge Verdi fick öva på, och det var äntligen ett instrument värdigt en blivande mästare. Men inte ens maestro Riccardo Muti vill spela på det, av pur respekt för ett ikoniskt föremål. I Busseto besöker vi även den vackra lilla Teatro Giuseppe Verdi tillsammans med en guide. Teatern byggdes av respekt och kärlek till mästaren, men också mot hans vilja. Så värst angelägen var han nog inte att bli ihågkommen för en liten teater där hans verk inte kunde göras rättvisa.

Färden går vidare till Cremona där Stradivarius var verksam i en fiolbyggartradition som sträcker sig tillbaka till 1500-talet. Vi äter lunch, och besöker sedan det instruktiva museet tillsammans med en lokal guide. Tack vare en framsynt samlare finns nästan allt kvar från Stradivarius verkstad; ritningar, mått och verktyg.

Vi återvänder till Parma på sen eftermiddag, och kvällen är sedan fri för egna önskemål.

Lördag 17 oktober

I Parma, Palazzo Pilotta med barockteatern. Föreställning: Alzira.

Frukost och sedan gemensamt besök i det stora museet Galleria Nazionale, inrymt i 1600-talsslottet Palazzo Pilotta. Att Parma fick vissa bombskador under andra världskriget är uppenbart. I Pilottapalatset finns en stor och unik 1600-talsteater som till all lycka inte brann upp helt efter bombningen. Att komma in där är som att gå in i innanmätet av ett stort skepp, och man förstår plötsligt arten av 1600-talets grandeur vad gäller fester och furstebröllop som skulle manifesteras av just opera. I konstsamlingen i själva galleriet har Marie Louise av Habsburg haft sitt kärleksfulla finger med i spelet eftersom hon gav Parmaborna det första offentliga konstmuseet. Och en verklig klenod kan man hitta där, da Vincis underbart rufsiga La Scapigliata. Vi äter gemensam lunch, och ni är sedan lediga fram till föreställningen av Alzira som börjar kl. 18.00.

Operahusens ekonomi skulle sannerligen inte vara densamma utan Verdis verk, och minst ett 10-tal återfinns bland ”kioskvältarna”. Alzira är Verdis åttonde opera, av 26 totalt. Den berömda San Carlo-operan i Neapel ställde sina bästa krafter till förfogande, och Verdi tog chansen att skriva utmaningar för sina sångare. Librettot grundar sig på en roman av Voltaire. De voltairiska spörsmålen om ras, ”den gode vilden”, förlåtelse och religion fick tonas ner av librettisten så att Verdi fick en sedvanlig kärlekshistoria att tonsätta. Tillhör ni Verdis fan-club (det gör ni väl?) kommer ni att känna igen Verdis sedvanliga vitalitet, hans melankoliska slingor och längtansfulla sug i fraserna. Och ni kommer att bli positivt överraskade av att en så negligerad opera innehåller så mycket bra musik! Sopranen Marta Torbidoni och tenoren Antonio Poli sjunger kärleksparet i denna opera som dirigeras av James Conlon.

Söndag 18 oktober

Parmas Baptisterium, föreställning: Nabucco.

Frukost. Vi börjar förmiddagen i sällskap med en engelsktalande lokalguide som visar oss det gamla Parma. Vi går till fots in till torget med biskopspalatset från 1000-talet, och vi måste verkligen också se det berömda åttkantiga Baptisteriet från 1200-talet. När vi blir trötta i fötterna ska vi få lunch. Eftermiddagen disponerar man sedan för egna önskemål.

Kl. 20.00 börjar Nabucco. Historien om hur Verdi nästan givit upp efter de första 2 misslyckade operorna är välkänd, han har själv berättat hur allt ändrades när han fick librettot till Nabucco i sin hand. Orden som inleder den berömda Fångarnas kör var det första han läste, och resten är historia. Hans blivande hustru Giuseppina Strepponi sjöng den överjordiskt svåra sopranrollen vid urpremiären. Vi får höra Lidia Friedmann och dessutom i en mycket viktig basroll Michele Pertusi. Barytonen Ariunbanatar Ganbaatar sjunger titelrollen, och allt dirigeras av Francesco Lanzilotta.